Min flickvän brukar göra sig rolig över mina lågskurna Doc Martens. Jag tror till och med hon kallat dom för nittiotalsskorna, som att det skulle vara något dåligt. Hennes uppfattning om mode är mycket skev, men så var hon fortfarande ganska ung under 90-talet.
Kärleken till Dr Martens har i mitt fall pågått sedan slutet av 80-talet. Jag har alltid haft ett par Dr Martens. Vi har gått i skolan tillsammans, på fester, konserter och festivaler, skrattat, gråtit och kanske till och med stött på flickor tillsammans.
Nu för tiden nöjer vi oss med att gå till jobbet och kanske affären tillsammans. Eller tillsammans förresten… Mina lågskurna Dr Martens har dessvärre sett sina bästa dagar. Jag får antingen ta dom till skomakaren eller köpa nya. Men under tiden jag skrivit detta har min kärlek till just detta paret skor åter blossat upp. Hur kan man bara slänga en sådan trogen följeslagare? Det skulle vara som att kasta sin gamla hund.
Det var bättre på 90-talet 